Bill, du är tjejernas idol, men låtskrivarna av dina texter också. Den andra singeln, World Behind My Wall, säger: "Wanna wake up in a dream". Hur är eran värld bakom fasaden? 
Bill: En väldigt lycklig värld. Jag har en familj, mina fyra hundar, min bror Tom, bandet och mitt jobb. Men samtidigt är det svårt att hitta samma lycka i världen utanför - Jag förstod att min värld är ganska speciell.

Bill: Många människor tittade på omslaget och trodde att vi ville spela "robotar". Ärligt, vi ville att albumet skulle heta detta för att vi kände oss "Humanoida", eller "människo-lika". Vi känner oss konstiga, annorlunda. I Alien sjunger jag "There's an alien in me", men - om jag är ärlig - sjunger jag om letandet efter kärlek, om föreningen med din andra hälft. I varje låt pratar vi om känslor och minnen från våran barndom, vi är sentimentala och helt mänskliga.

När vi pratar om aliens, du säger att du tror på marsianer. 
Bill: Jag tror på många saker, även om jag inte följer en speciell religion. Jag tror att det finns liv efter döden eller på andra planeter. Och jag tror starkt på ödet. Att jag och min bror gör detta jobbet är skrivet i ödet, vi har älskat musik sedan vi var barn.

Till skillnad från er, vilken musik gillar ni? Var kommer eran inspiration från? 
Tom: Jag gillar Stereophonics. 
Gustav: Jag lyssnar på Metallica. Men på min högra vad har jag tatuerat en mening av Johnny Cash, som jag verkligen gillade

Och? 
Tom: Du vet, ärligt, vi har inte så mycket tid till att lyssna på musik. Vi är alltid på väg någonstans och spelar våran musik och i slutet av dagen klarar våra öron inte av mer.

Tar ni aldrig någon paus? 
Bill: Aldrig. Faktiskt, till och med att läsa en bok eller en tidning är omöjligt. 

När vi pratar om läsande, Bill, du lämnade lågstadiet. Är du inte intresserad av att lära dej mer? 
Bill: Jag har inte fått mitt diplom för att under den tiden skrev jag låtarna till vårt första album och jag visste inte om jag någonsin skulle ta diplomet. Nu är jag Tokio Hotels frontman, det är vad jag gör och jag har mycket roligt.

Tom: Jag känner inte för att få mitt nu, jag är inte intresserad. Men jag kan försäkra er om att vi kan skriva, läsa och räkna. 
Gustav: Jag har tagit mitt diplom i professionella studier i en online skola. Kanske fortsätter jag mina studier någon dag....

Men nu är jag fokuserad på bandet, du vet. Det är som en dröm som blir sann och vi vill att den ska fortsätta. För våra fans också.

Gustav: Det låter otroligt, men till och med jag blir igenkänd som en Tokio Hotel medlem. Det var därför den där killen på klubben ville visa hur lite han gillade bandet - låt oss säga det sådär - och han slog ett ölglas på mitt huvud.

Tom: Precis som i mitt fall, många lögner har skrivits. Jag har aldrig slagit en kvinna. Faktiskt, jag argumenterade med någon på väg hem. Hursomhelst, de var inga fans som frågade efter autografer, men tjejer jag kände och de hade inte goda avsikter. Du vet, det var ett privat problem. Detta är också ett bevis på att vi inte kan gå ut utan livvakter, till och med när vi inte arbetar.

Bill: Låt ditt hjärta vila: Vi kommer inte att ge upp.